Svartsjuk partner? Här är boten.
Ytterligare ett användningsområde av denna gudarnas gåva internet är ju att kunna ställa sin egen diagnos på olika åkommor man lider av. Även lösningar på relationsproblem.
Här hittade jag ett underbart expertsvar på problemet "Min man har problem med mina tidigare älskare".
Så, fram med anteckningsboken, läs detta saxade utdrag och må sedan gott i din relation! Denna specialutgåva kommer med kommentarer från mig.
"[...] Män växlar naturligt mellan att vara varma och tillgivna och kalla och känslomässigt avstängda."
Vi kvinnor däremot är ständigt, 24 timmar om dygnet och särskilt alla veckor på månaden, känslomässigt tillgängliga och leende.
"Om din man ignorerar dig försök att hålla dig undan och håll på med ditt. Ring till en väninna och sök tröst, lek med barnen, arbeta eller vad som helst som engagerar dig."
För om du bekräftar hans dåliga beteende att inte se dig med att bli arg eller ifrågasättande så tar han din respons oavsett hur den ser ut som feedback som tillåter honom att fortsätta med sina dumheter. Blir han däremot inte sedd blir han desperat efter uppmärksamhet och kommer krypande till dig.
"När mannen är känslomässigt avstängd har han inget att ge sin partner och är inte till någon glädje för henne.
Därför är det bäst att skapa avstånd och vänta tills han blir varm och känslomässigt tillgänglig igen."
Det har vi väl alla erfarenhet av? Att känna och visa kärlek gentemot någon som inte är mottaglig för den är ju bortkastade känslor! Herregud kvinna.
"Låt honom vara ifred och hålla på med sitt tills han börjar längta efter dig och söker upp dig. Då lockar du fram han
finaste sidor."
För det vet väl alla? En frånvarande kvinna är en saknad kvinna. "Vad ska jag ta mig till de timmar hon inte är här?" kommer han att fråga sig själv och vara from när du är tillbaka i hans synfält.
"Om du är stark och glad kan du kanske ta hans elakheter bättre än om du är känslomässigt sårbar just då. Men gå alltid din väg om han är elak. Säg: "Det här tar inte jag". Gå till ett annat rum eller ut och handla eller vad som helst där din mans ord inte når dig."
Låt honom helt enkelt sitta i sin ensamhet och muttra. Det du inte hör mår du inte dåligt av!
När du kommer hem från shoppingturen har han givetvis beklagat sig klart till väggen och du slipper ta del av tråkigheterna. Särskilt om du handlar hem god mat åt honom får du dubbel respons på denna avstängningstaktik.
Av EU:s utsedda expertpanel i samarbete med erodaknet corp.
Jag har återuppstått!
Ta-daaa.
Men, eftersom att jag så desperat längtat efter det här ögonblicket då jag ånyo skulle få ta del av världen runtom mig här inifrån borgen [läs: Skellefteå] så blev det inget direkt utlösade ögonblick. Inget klimax.
Jag lät en kär vän veta detta, varpå han svarade:
"du kan börja blogga regelbundet, internet har blivit tråkigare utan dig :/"
Det uttrycket applicerar jag nu hos alla nätanvändare världen över och låter er återigen ta del av denna ljuspunkt i tillvaron.
Välkomna!
It's a new day, it's a new life.
Skämt åsido så trivs jag ypperligt som anhörigvårdare nu när det har fått sjunka in. Jag läser, pluggar hemlighetsstämplat ämne, lagar mat, äter, går på promenader, leker med Lex, pratar i telefon och ser film. Och så fikar vi. A lot of fika.
Nu har jag beslutat mig att ta itu med mitt gamla liv och förlåta mig mina skulder och hänge mig fullt ut till det nya.
Äsch, nån ångest måste man ju ha. Annars skulle det ju inte vara lika tydligt när det känns bra. Eller hur nu farmor Åberg uttryckte sig om slutet på julen.
Så, ville bara meddela att jag fortfarande är vid liv och har tänkt ta upp det här på en daglig basis igen så fort jag har resurserna till det. De där stora medlen som är få förunnat i minoritetsgruppen tekniskt förståndshandikappade människor i vårt västerländska samhälle. Interneranslutning.
Ses inte ute!
Hej.
En annan typ av disco
Och en annan typ av liv.
Jag har blivit livegen.
Den här låten gräts det alldeles nyss till i bilen. Jag såg nästan ingenting mellan tårarna som faktiskt brände på kinderna. Det är typ tjugo grader kallt här och inombords är det ännu kallare.
Fast jag bara sjåpar mig såklart. Och så har jag mens.
Linn agerar musikcoach.
Efter Katy Perry och Lady Gaga...
Här har ni Sophia Somajo!
Kärleken till en hund
Ibland har jag tänkt att ibland känns min kärlek till min hund nästan som när jag har varit förälskad i en människa. Typiska tecken på nykärlek, liksom att jag kan se på honom och le enbart för att han är så söt. Jag vill vara nära, känna på hans päls alt. hud, ha mitt ansikte nära hans ansikte. Jag blir glad när han är glad. Jag vill att han ska må bra. Jag blir glad när han tar initiativet till närhet och pussar på mig, främst eftersom det är så ovanligt. Det finns en tomhet när han inte är där, samtidigt som det kan vara skönt med "ledighet" ifrån varandra. Vissa dagar när allt känns fel, så är han den enda ljuspunkten. Sist men inte minst så känns det ont i mig när han väljer någon eller något före mig. T.ex. så blir jag ganska äcklad när Lex träffar en löptik som han juckar på, och blir så kåt att han fortsätter jucka i luften när hon har gått därifrån... Vet inte om det har med kärlek att göra dock. Det är nog bara den animaliska driften som blir lite föööör naturlig.
Lex förrförra sommaren.
Förövrigt är han en naken Chinese Crested, det är bara det att hans nakenhet är osynlig.
Efter bion åkte vi och köpte mat på den monopolinnehavande thai-restaurangen här i stan. Fastän det var en kvart till stängning så hade de låst dörrarna. När vi slet i dörren kom de och öppnade och sa att vi kunde få köpa mat som var klar. Försäljerskan inte bara sa L istället för R, utan hon körde med en väldigt ihärdig och ful fast djävulskt effektiv taktik. Hon gick och plockade fram mat, ställde den på bänken, sänkte priset och började packa ner innan vi ens bestämt oss eller sagt att vi ville ha den.
Slutade såklart med att vi köpte alltihopa.
Vi åt och sedan skulle Filip visa oss "EN SÅ LÄCKER SAK I KÄLLAREN!!!". Vi gick ner hela familjen och där uppenbarade sig en bilbana. Gradvid blev det så att jag och Erika, hans mor, tog över kontrollerna och började köra. Vi la upp på bilarna efter varje avkörning och fortsatte köra till dess att Filip började gråta.
Då gick vi upp igen och såg lite på Melodifestivalen. Jag gillade af Ugglas. Det gör jag nog alltid. Hon är också hypokondrisk.
Under hela kvällen hade jag på mig ett pulsmätarbälte med den sån där klocka man har på handen för att se pulsen hela tiden. Jag låg mellan 70 och 106 i viloläge. 106 när jag precis reste mig ur soffan.
De tjatade att jag skulle gå och kolla mitt hjärta, but I say no. Hellre leva i ovisshet än att dö av sjukdom. Duh?
Trevlig söndag!
På allvar
Den skämtsamma tonen i föregående inlägg är självklart mitt sätt att avdramatisera det hela och säga att det är lugnt. Det är så jag hanterar det mesta tråkiga som händer. Vad ska vi annars göra av livet om vi inte kan bli förlösta och skratta åt allt elände?
Synd
De ville åka till stallet, ta farväl av hästen och avliva den för hålet hade gått bra att gräva.
Det är sådant man gör som fredagsnöje här i Skellefteå.
Tar livet av hästar och gräver ner dem i hål.
Update.
Jag har också blivit utelåst, på grund av att kylan frusit fast dörren, från Lex som satt innanför dörren och undrade varför jag inte öppnade.
Nu ska jag åka iväg och handla ingredienser för att göra en Flygande Jakob, som förövrigt heter så efter skaparen av rätten Ove Jakobsson som figurerade inom flyget, och åka iväg med det till min syster, Andreas, Filip och Emil och äta med dem.
Hoppas att de vill äta för jag har inte pratat med någon av dem...
Jag har också belönats för mitt hårda slit med en ny UVI.
Hej antibiotika!
Jag har ny frisyr
I fredags köpte jag en mörk askblond färg för att bli lite mer naturlig, men jag blev silvergrön, så i lördags bestämde jag mig för att ta bort rubbet. Ja, nästan. Ytterligare en gång kommer jag till frissan och säger "fråga inte ens".
De fixade det och nu känner jag mig som att min frisyr representerar den jag faktiskt är - proper med en lätt hint av sexmissbrukande kontorist. Förutom att kontoret är avlägset ännu några år.
Titta så nöjd jag är:
Plain update.
Stiga upp, promenera i skogen med Lex, sätta i en tvättmaskin, äta två paprika- och gräslökshårdbröd med Philadelphia och paprika, druckit en kopp té och en kopp kaffe.
Såhär mår jag idag:
Jag har tagit nässpray som enda symtomlindring för en orolig kropp. Mitt huvud är lugnt. Inga störande tankar. Kanske för att jag har på radion i köket för bakgrundsljud, tv:n på för rörelse och datorn i knät, desperat letandes läsvärda bloggar. (Notera; desperat letandes.)
Så länge man är varse omvärlden blir aldrig egot för stort.
Jag tar aldrig en promenad utan radion på telefonen, väntar aldrig i en busskur utan att spela mobilspel, never read a magazine without reading a magazine. Ni vet.
Såhär ser min närmsta tid ut:
Idag är det torsdag och imorgon är det fredag vilket innebär en busstur till Umeå, middag på afterworken på O'learys och Mammuth på bio. Lördag är det Flight of the Conchords-fest. Efter den festen har jag tänkt ge mig på en vit månad.
Egentligen känns det befängt att ens behöva sätta upp sådana hälsosamma mål, men när tillfällena att inte förstöra sin kropp med en veckokonstant inte verkar komma spontant så kanske det är en nödvändighet.
Nu ska jag hänga tvätt, lämna av Lex i mammas lägenhet, hälsa på mormor på sjukhuset och jobba kväll till nio. Jag ska sova hos mamma i natt... Det är mysigt. Lex är också mysig.
Såhär ser jag ut nu:
Klart att jag är oskuld!
Efter att ha påpekat mina tajta jeans och berättat hur vacker jag är så frågar farbrorn hur gammal jag är.
- 21 år, svarar jag.
Följdfrågan är inte helt oväntad.
- Är du oskuld?
- Men Pelle!
Min hjärnverksamhet arbetar hårt för mig så att jag på ett trevligt sätt ska kunna svara på frågan - som man faktiskt gör till andra människor som ställer frågor - utan att för den sakens skull godkänna den typen av oblyghet inför personalen.
Det helt självförklarande svaret lät inte vänta på sig...
- Jag är ju ogift!
Han frågade mig om jag tyckte att "den sexuella moralen gick hand i hand med äktenskapet".
Jag tyckte att "man ska ha moral, god sådan, inom alla områden".
Han sa att det var bra, för att på hans tid så behandlades flickor som "slit och släng".
"Tyvärr är det nog fortfarande så" svarade jag.
Egentligen hade situationen att sitta i ett sådant samtal med en äldre man inte förbryllat mig, om det inte var för att jag samtidigt matade honom hans lunch.
Jag älskar mitt jobb.
FYI
Den får mig till och med att inte sakna mina ickebefintliga att-se-fram-emot-stunder. Att inget händer går mig förbi när jag minns att han finns.
Det enda som stör mig att han alltid är för långt borta.
Ni vet. De har inte börjat operera in folk under huden på en än.
En annan väns ord tröstade också ikväll
Linn säger:
Vi är inte hundar så vi kan lära oss att leva med gråzoner...
Patrik säger:
Synd bara att det mesta är en jävligt svart zon..
Den här är min tröst ikväll
Hjärtat sätter stopp
mer än det sätter igång min kropp
Hjärnan sätter stopp
mer än den sätter igång min kropp
Andas bara för jag kan
men jag kan mycket mera
Skrattar bara för jag kan
det betyder inget mera
Dom våldtar allt det fina
med sin billiga underhållning
Det är vi som tänker efter -
det är vi som ser tragedin
Men det är också vi,
fast bara ibland,
vi är dom som ser skimret
Nu har han åkt igen
Jag trodde precis att jag hade läget under kontroll och fötterna på rätt sida av jordytan när hela min värld plötsligt vändes ut och in igen.
Det är inte konstigt att kärleken får en att begå underliga handlingar och sätter ens viljestyrka och mentala förmågor på prov då den faktiskt är vår största drivkraft som människor.
Jag har hittat kärleken med K, vilket gör mig till en lycklig jävel. Jag har dock inte den blekaste aning om hur man gör för att hantera den.
Den kanske inte ska hanteras utan motsatt hantera mig..?
Jag måste bara lära mig att flyta...
Min pappa lärde mig att flyta på rygg i vattnet.
Samma principer borde funka nu.
Andas djupt.
Slappna av.
Inflyttningsfesten ändrade tema
Så bra att jag inte har något emot att visa min dubbelhaka.
Tack Malin för bilderna.
Det är verkligen dags för mig att duscha
Kolla in det där håret... Mmmmmmmm.
Falling Slowly
Det är arton timmar kvar tills jag får träffa Shayan.
Bara arton timmar!
Annars får gärna Anna Ternheim spela vid ceremonin
No one I'd rather be with than you
We never say the word, but our eyes always do
My head explodes and my mind's a mess
And I'm dying to move like young boys do
No one I'd rather be with than you
Away with the bothers, the saddest of news
Sober or not, high or down below myself
You know the days when nothing flows
You see me
Like no one
Saw me before
This part terrifies me so...
No one makes me free like you make me
I speak my mind, I'm honest and cruel
I layout my cards
I'm a joke
I'm a fool
But the beast in me
Sleeps oh so peacefully
Oh so peacefully...
You see me
Like no one
Saw me before