It's a new day, it's a new life.
Det ligger fortfarande till som så att jag är smått livegen även om slaven har börjat hävda sina rättigheter till den mån att jag faktiskt kan skriva detta inlägg.
Skämt åsido så trivs jag ypperligt som anhörigvårdare nu när det har fått sjunka in. Jag läser, pluggar hemlighetsstämplat ämne, lagar mat, äter, går på promenader, leker med Lex, pratar i telefon och ser film. Och så fikar vi. A lot of fika.
Nu har jag beslutat mig att ta itu med mitt gamla liv och förlåta mig mina skulder och hänge mig fullt ut till det nya.
Äsch, nån ångest måste man ju ha. Annars skulle det ju inte vara lika tydligt när det känns bra. Eller hur nu farmor Åberg uttryckte sig om slutet på julen.
Så, ville bara meddela att jag fortfarande är vid liv och har tänkt ta upp det här på en daglig basis igen så fort jag har resurserna till det. De där stora medlen som är få förunnat i minoritetsgruppen tekniskt förståndshandikappade människor i vårt västerländska samhälle. Interneranslutning.
Ses inte ute!
Hej.
Skämt åsido så trivs jag ypperligt som anhörigvårdare nu när det har fått sjunka in. Jag läser, pluggar hemlighetsstämplat ämne, lagar mat, äter, går på promenader, leker med Lex, pratar i telefon och ser film. Och så fikar vi. A lot of fika.
Nu har jag beslutat mig att ta itu med mitt gamla liv och förlåta mig mina skulder och hänge mig fullt ut till det nya.
Äsch, nån ångest måste man ju ha. Annars skulle det ju inte vara lika tydligt när det känns bra. Eller hur nu farmor Åberg uttryckte sig om slutet på julen.
Så, ville bara meddela att jag fortfarande är vid liv och har tänkt ta upp det här på en daglig basis igen så fort jag har resurserna till det. De där stora medlen som är få förunnat i minoritetsgruppen tekniskt förståndshandikappade människor i vårt västerländska samhälle. Interneranslutning.
Ses inte ute!
Hej.
En annan typ av disco
Och en annan typ av liv.
Jag har blivit livegen.
Den här låten gräts det alldeles nyss till i bilen. Jag såg nästan ingenting mellan tårarna som faktiskt brände på kinderna. Det är typ tjugo grader kallt här och inombords är det ännu kallare.
Fast jag bara sjåpar mig såklart. Och så har jag mens.
Linn agerar musikcoach.
Efter Katy Perry och Lady Gaga...
Här har ni Sophia Somajo!
Kärleken till en hund
Igår var jag och syrran och Filip och såg Bolt på bio (dock dubbad och utan 3D-projektor) och den speglade människa-hund-kärleken så vackert att jag nästan grät två gånger... Haha.
Ibland har jag tänkt att ibland känns min kärlek till min hund nästan som när jag har varit förälskad i en människa. Typiska tecken på nykärlek, liksom att jag kan se på honom och le enbart för att han är så söt. Jag vill vara nära, känna på hans päls alt. hud, ha mitt ansikte nära hans ansikte. Jag blir glad när han är glad. Jag vill att han ska må bra. Jag blir glad när han tar initiativet till närhet och pussar på mig, främst eftersom det är så ovanligt. Det finns en tomhet när han inte är där, samtidigt som det kan vara skönt med "ledighet" ifrån varandra. Vissa dagar när allt känns fel, så är han den enda ljuspunkten. Sist men inte minst så känns det ont i mig när han väljer någon eller något före mig. T.ex. så blir jag ganska äcklad när Lex träffar en löptik som han juckar på, och blir så kåt att han fortsätter jucka i luften när hon har gått därifrån... Vet inte om det har med kärlek att göra dock. Det är nog bara den animaliska driften som blir lite föööör naturlig.
Lex förrförra sommaren.
Förövrigt är han en naken Chinese Crested, det är bara det att hans nakenhet är osynlig.
Efter bion åkte vi och köpte mat på den monopolinnehavande thai-restaurangen här i stan. Fastän det var en kvart till stängning så hade de låst dörrarna. När vi slet i dörren kom de och öppnade och sa att vi kunde få köpa mat som var klar. Försäljerskan inte bara sa L istället för R, utan hon körde med en väldigt ihärdig och ful fast djävulskt effektiv taktik. Hon gick och plockade fram mat, ställde den på bänken, sänkte priset och började packa ner innan vi ens bestämt oss eller sagt att vi ville ha den.
Slutade såklart med att vi köpte alltihopa.
Vi åt och sedan skulle Filip visa oss "EN SÅ LÄCKER SAK I KÄLLAREN!!!". Vi gick ner hela familjen och där uppenbarade sig en bilbana. Gradvid blev det så att jag och Erika, hans mor, tog över kontrollerna och började köra. Vi la upp på bilarna efter varje avkörning och fortsatte köra till dess att Filip började gråta.
Då gick vi upp igen och såg lite på Melodifestivalen. Jag gillade af Ugglas. Det gör jag nog alltid. Hon är också hypokondrisk.
Under hela kvällen hade jag på mig ett pulsmätarbälte med den sån där klocka man har på handen för att se pulsen hela tiden. Jag låg mellan 70 och 106 i viloläge. 106 när jag precis reste mig ur soffan.
De tjatade att jag skulle gå och kolla mitt hjärta, but I say no. Hellre leva i ovisshet än att dö av sjukdom. Duh?
Trevlig söndag!
Ibland har jag tänkt att ibland känns min kärlek till min hund nästan som när jag har varit förälskad i en människa. Typiska tecken på nykärlek, liksom att jag kan se på honom och le enbart för att han är så söt. Jag vill vara nära, känna på hans päls alt. hud, ha mitt ansikte nära hans ansikte. Jag blir glad när han är glad. Jag vill att han ska må bra. Jag blir glad när han tar initiativet till närhet och pussar på mig, främst eftersom det är så ovanligt. Det finns en tomhet när han inte är där, samtidigt som det kan vara skönt med "ledighet" ifrån varandra. Vissa dagar när allt känns fel, så är han den enda ljuspunkten. Sist men inte minst så känns det ont i mig när han väljer någon eller något före mig. T.ex. så blir jag ganska äcklad när Lex träffar en löptik som han juckar på, och blir så kåt att han fortsätter jucka i luften när hon har gått därifrån... Vet inte om det har med kärlek att göra dock. Det är nog bara den animaliska driften som blir lite föööör naturlig.
Lex förrförra sommaren.
Förövrigt är han en naken Chinese Crested, det är bara det att hans nakenhet är osynlig.
Efter bion åkte vi och köpte mat på den monopolinnehavande thai-restaurangen här i stan. Fastän det var en kvart till stängning så hade de låst dörrarna. När vi slet i dörren kom de och öppnade och sa att vi kunde få köpa mat som var klar. Försäljerskan inte bara sa L istället för R, utan hon körde med en väldigt ihärdig och ful fast djävulskt effektiv taktik. Hon gick och plockade fram mat, ställde den på bänken, sänkte priset och började packa ner innan vi ens bestämt oss eller sagt att vi ville ha den.
Slutade såklart med att vi köpte alltihopa.
Vi åt och sedan skulle Filip visa oss "EN SÅ LÄCKER SAK I KÄLLAREN!!!". Vi gick ner hela familjen och där uppenbarade sig en bilbana. Gradvid blev det så att jag och Erika, hans mor, tog över kontrollerna och började köra. Vi la upp på bilarna efter varje avkörning och fortsatte köra till dess att Filip började gråta.
Då gick vi upp igen och såg lite på Melodifestivalen. Jag gillade af Ugglas. Det gör jag nog alltid. Hon är också hypokondrisk.
Under hela kvällen hade jag på mig ett pulsmätarbälte med den sån där klocka man har på handen för att se pulsen hela tiden. Jag låg mellan 70 och 106 i viloläge. 106 när jag precis reste mig ur soffan.
De tjatade att jag skulle gå och kolla mitt hjärta, but I say no. Hellre leva i ovisshet än att dö av sjukdom. Duh?
Trevlig söndag!
På allvar
Det var en väldigt fin häst och det är oerhört svårt att ta bort ett djur man haft i sitt liv, men främst är jag självklart ledsen för min syster.
Den skämtsamma tonen i föregående inlägg är självklart mitt sätt att avdramatisera det hela och säga att det är lugnt. Det är så jag hanterar det mesta tråkiga som händer. Vad ska vi annars göra av livet om vi inte kan bli förlösta och skratta åt allt elände?
Den skämtsamma tonen i föregående inlägg är självklart mitt sätt att avdramatisera det hela och säga att det är lugnt. Det är så jag hanterar det mesta tråkiga som händer. Vad ska vi annars göra av livet om vi inte kan bli förlösta och skratta åt allt elände?
Synd
Min syster med familj ville inte ha Flygande Jakob.
De ville åka till stallet, ta farväl av hästen och avliva den för hålet hade gått bra att gräva.
Det är sådant man gör som fredagsnöje här i Skellefteå.
Tar livet av hästar och gräver ner dem i hål.
De ville åka till stallet, ta farväl av hästen och avliva den för hålet hade gått bra att gräva.
Det är sådant man gör som fredagsnöje här i Skellefteå.
Tar livet av hästar och gräver ner dem i hål.
Update.
På grund av ett missförstånd två parter emellan så får jag inte träffa min älskade i helgen.
Jag har också blivit utelåst, på grund av att kylan frusit fast dörren, från Lex som satt innanför dörren och undrade varför jag inte öppnade.
Nu ska jag åka iväg och handla ingredienser för att göra en Flygande Jakob, som förövrigt heter så efter skaparen av rätten Ove Jakobsson som figurerade inom flyget, och åka iväg med det till min syster, Andreas, Filip och Emil och äta med dem.
Hoppas att de vill äta för jag har inte pratat med någon av dem...
Jag har också belönats för mitt hårda slit med en ny UVI.
Hej antibiotika!
Jag har också blivit utelåst, på grund av att kylan frusit fast dörren, från Lex som satt innanför dörren och undrade varför jag inte öppnade.
Nu ska jag åka iväg och handla ingredienser för att göra en Flygande Jakob, som förövrigt heter så efter skaparen av rätten Ove Jakobsson som figurerade inom flyget, och åka iväg med det till min syster, Andreas, Filip och Emil och äta med dem.
Hoppas att de vill äta för jag har inte pratat med någon av dem...
Jag har också belönats för mitt hårda slit med en ny UVI.
Hej antibiotika!
Jag har ny frisyr
Jag har nu gått omkring ett år och varit missnöjd med mitt hår. Har det inte varit färgen så har det varit kvalitén. I svart kände jag mig som en fyrtioårig trebarnsmorsa med mc-kort och i mitt blonda, slitna, långa som en underpresterande porrstjärna.
I fredags köpte jag en mörk askblond färg för att bli lite mer naturlig, men jag blev silvergrön, så i lördags bestämde jag mig för att ta bort rubbet. Ja, nästan. Ytterligare en gång kommer jag till frissan och säger "fråga inte ens".
De fixade det och nu känner jag mig som att min frisyr representerar den jag faktiskt är - proper med en lätt hint av sexmissbrukande kontorist. Förutom att kontoret är avlägset ännu några år.
Titta så nöjd jag är:
I fredags köpte jag en mörk askblond färg för att bli lite mer naturlig, men jag blev silvergrön, så i lördags bestämde jag mig för att ta bort rubbet. Ja, nästan. Ytterligare en gång kommer jag till frissan och säger "fråga inte ens".
De fixade det och nu känner jag mig som att min frisyr representerar den jag faktiskt är - proper med en lätt hint av sexmissbrukande kontorist. Förutom att kontoret är avlägset ännu några år.
Titta så nöjd jag är:
