Hemlös
Boken jag läser som jag berättade lite kortfattat om igår. Den är fantastisk. Jag läser en sida eller tre varje gång jag får tillfälle, men samtidigt tillåter jag mig inte läsa för mycket för att jag inte vill göra slut på den. Vill pyttsa ut njutandet. Ungefär som sex. Jag hatar när böcker tar slut. Bra böcker alltså. Hermann Hesses Stäppvargen grät jag till när jag kom till sista raden. Karin Fossums böcker har alltid efterlämnat en bitter bismak av farväl. Håkan Nesser inte att förglömma! Och Piccadilly cirkus ligger inte i Kumla (visst heter den så? Var så länge sedan) gjorde mig verkligen deppig.
Hur som helst. Boken jag läser nu borde införas som obligatorisk läsning i årskurs sex. Eller så borde alla ta sitt eget ansvar och läsa den. Jag menar, jag hade en väldigt human syn på hemlösa och uteliggande innan och MIG har den redan förändrat. Tänk då vilken effekt den kan få på trångsynta och arga översittare. Vi skulle få ett paradis.
Nu blir det affären.
men vad heter boken då?
