Om porr.
Det har periodvis funnits en aktiv feminist inuti mig. En som hatade porr så till den vida grad att det enda rätta tycktes vara att sexvägra. Så länge grabbarna slängde sig med porrinfluerade moves skulle jag fanimej inte vara en del av det. You know... "bär inte päls ens om det är fuskpäls då det kan inspirera vissa att fortsätta stödja äktapälsindustrin"-attityd. Fast med hela den sexuella grejen.
Sedan började jag ha sex ändå, och efterhand fick det gärna komma med porriga inslag. The more the merrier, var det nån som sa.
Inte folkmängdsmässigt då, utan more som i delen dirt.
Idag pratade jag och min kära om ungdomars slit med att komma undan med porrkonsumtion när de bor hemma. Minns ni hur det var?
Fan, sexan körde ju mjukporrfilm vid midnatt varje fredag vill jag minnas, och vem lärde sig inte bli en mästare på att snabbyta kanal? Och de som inte hade tv1000, vem av er såg inte de inverterade filmerna bara för att det åtminstone gick att få en glimt av vad som försiggick? Alla gör det, ingen erkänner det.
Haha, ja. Det var fina dagar. Spännande - eller mycket roar de små.
Numera är min inställning till porr rätt neutral. Jag kommer inte ens att gå in på debatten om porrindustrin och mentalt förtryckta tjejer. Den känns förlegad. De som fortfarande diskuterar den lever i en förvriden bild av en utopi som känns så världsfrånvänd att jag inte ens skrattar. Där var punkten.
När jag ser det så kan jag inget annat än att glädjas åt att mitt i all denna existentiella förvirring, utanförskapskänsla och individmentalitet så finns fortfarande få saker som binder oss alla samman, få saker där vi fortfarande kan gå tillbaka till våra mest primitiva stadier och höra ihop med varandra. Vi äter och vi har sex. Mat och sex. Förneka er aldrig den rätten. Sinnlig njutning i toppklass.
Mina barn ska få ha nycklar på rummet - no questions asked.
Over and out.
Sedan började jag ha sex ändå, och efterhand fick det gärna komma med porriga inslag. The more the merrier, var det nån som sa.
Inte folkmängdsmässigt då, utan more som i delen dirt.
Idag pratade jag och min kära om ungdomars slit med att komma undan med porrkonsumtion när de bor hemma. Minns ni hur det var?
Fan, sexan körde ju mjukporrfilm vid midnatt varje fredag vill jag minnas, och vem lärde sig inte bli en mästare på att snabbyta kanal? Och de som inte hade tv1000, vem av er såg inte de inverterade filmerna bara för att det åtminstone gick att få en glimt av vad som försiggick? Alla gör det, ingen erkänner det.
Haha, ja. Det var fina dagar. Spännande - eller mycket roar de små.
Numera är min inställning till porr rätt neutral. Jag kommer inte ens att gå in på debatten om porrindustrin och mentalt förtryckta tjejer. Den känns förlegad. De som fortfarande diskuterar den lever i en förvriden bild av en utopi som känns så världsfrånvänd att jag inte ens skrattar. Där var punkten.
När jag ser det så kan jag inget annat än att glädjas åt att mitt i all denna existentiella förvirring, utanförskapskänsla och individmentalitet så finns fortfarande få saker som binder oss alla samman, få saker där vi fortfarande kan gå tillbaka till våra mest primitiva stadier och höra ihop med varandra. Vi äter och vi har sex. Mat och sex. Förneka er aldrig den rätten. Sinnlig njutning i toppklass.
Mina barn ska få ha nycklar på rummet - no questions asked.
Over and out.
Kommentarer
Trackback
